SM-Veckan!

Tja... då är den till ända...
En härlig vecka, med massor av skratt, god mat, trevliga vänner att umgås med och både superbra träningstillfällen, tävlingar, samt ett resultat som jag inte riktigt vågade tro på när vi åkte hemifrån!

Resan upp till Sundsvalls BK, fick en till att utbrista många gånger; -"Ååå, vad vackert!"

Jag, som lite nojjigt gått och superstirrat på Kalle under dessa veckorna för att kolla så han verkligen mår bra efter sin sjukdom. Att det fanns en möjlighet att få åka och tro på att vi skulle kunna göra bra ifrån oss... hoppats på att få uppleva stämningen runt SM igen och att träffa alla superhärliga människor igen! Som jag har längtat...

Att Kalle också gjorde bra ifrån sig med mycket ork på träningstillfällena inför SM:et det fick mig att slappna av. Nu var det värsta gjort, kändes det som. Tror det var därför som jag såg ut som en sol hela helgen! Vi hade ju faktiskt vunnit alla redan, min lilla grå och jag!

På kvaldagen lyste solen helt underbart klart, precis som jag kände mig i hjärtat! En bra dag! Kalle kändes fin och var arbetssugen till max.

En bana med flyt i och som både jag och Kalle gillade att trampa runt i! Det slutade med att vi fick 196 poäng och var helt klart med till finalen! Alla redan då kändes det som om vårt mål var uppfyllt!

De trevliga domarna Carola Hag och Sofia Angleby, förklarade för mig varför jag fått mina avdrag och jag fick något att tänka på för framtida träningar! Kanon!

Dagens helhetsintryck blev;

• Välbalanserat och samspelt ekipage. Lycka till, hoppas vi ses imorgon och en glad smiley!
• Jättesnyggt! Härlig utstrålning. Lycka till!

Finaldagen kom, och då var det bara i mitt ansikte och i hjärtat solen lyste, för ute regnade det!!! Liten suck... inget Kalle-väder!!!
Vi skulle starta i andra gruppen och lagom tills vi gick in kom regnet igång igen efter att ha gjort ett magiskt uppehåll, så klart!
Strunt samma, tänkte jag, för nu kör vi i alla fall. Det blir som det blir. Och dessa ord , vill jag lova att jag har sagt många gånger i veckan!

Vi trivdes bra även i denna bana! Fast jag tror ju förstås att Kalle hade synpunkter på vädret...skratt...

Helhetsintrycket;

• Perfekt! Glad och positiv!
• Jättesnygg superrunda!

Eftersom vi då var två stycken som hamnade på samma slutpoäng, bestämdes det att vi två skulle få starta i en utslagningsbana.

Efter att domarna raskt byggt denna bana med hjälp av överdomaren Monique Wrambeck, så blev det lottdragning och det bestämdes att jag skulle starta som nummer 2.
Nu var det var uppehåll i regnandet, men jag märkte att Kalle faktiskt var lite trött. Men med uppmuntrande tjoande och ett soligt leende från hans allmänt mycket lyckliga matte fick honom att hämta krafter någonstans från stubbsvansen (tror jag)!

Helhetsintrycket blev;

• Strålande (med en jättestor sol inritad)
• FF (-3p)= Du håller inte en rak linje /kliver över hunden! Annars suveränt! (Just där vid framförbytet den gången, tvärade Kalle mycket nära mig när han korsade min väg)

Med endast tre poängs avdrag från ena domaren och dagens delpoäng blev 197!!
VI KOM DÄRMED PÅ PALLPLATS! Stackars Ewa med Okk ...

En bronsplats, lyser också med lite guldljus och jag kände stjärnregnet...ler...

Grattis även till alla andra som kämpat denna helg, ni är så galet bra!

Jag fick den stora äran att själv dela ut Vandringspriset i Rallylydnad, som jag nu haft hemma i ett år!

Många fina priser fick vi, samt ett diplom!


Kan ana att det börjades skriva ett E... men... 
man kan inte räkna ut käringen, förrän allt är över!
HAHAHA!

Som extra grädde på moset så kom Annelie förbi med en superfin grupp och en lykta med "Tack" på, från hela sin familj! Stor bamsekram till er alla! Jag tänker på er!

Anhelee, kom och överraskade mig med en flaska skumpa! Stort TACK! Tror det var tredje gången, denna dag jag fick en tår i ögonen! Supergulliga du!

Superstolt över min fina Kalle, och att han är en sådan kämpe! Men faktiskt också över att jag kunde hålla ihop och bara köra utan att bryta ihop av någon som helst nervositet! Jag gick verkligen ut och bara körde så det rök... ler... bara njöt av allt detta roliga och alla runtom oss. En toppenhelg på alla sätt!

TACK, till alla arrangörer, funktionärer, medtävlande och alla andra glada människor vi mött, samt för alla vänliga och uppmuntrande ord vi fått! Det värmer så himla gott i hjärtetrakten!

Jag hoppas att både Kalle och jag kan få det stora nöjet att även 2015 få chansen att träffa er alla igen! Få se alla jobba på ett fantastiskt duktigt sätt med sina fyrbenta vänner! Så många superflotta rundor som gjordes på detta SM! Jag saknar alla redan! Kram!