måndag 15 augusti 2016

Det känns mer och mer, som om vi har startat upp träningsträning!

Det blir hela tiden nu lite roligare att träna. Allt är på lek och så kommer det ju alltid att vara, men framför allt nu när jag ska lära känna Lykke och hon mig. Jag behöver hitta de rätta knapparna mm.
Jag behöver ju ha in massor av information om vad Lykke tycker är kul och hur länge hon orkar? Att hitta gränserna för allt. Att kunna läsa av henne och hitta rätt, vid olika tillfällen, i alla väder och i olika situationer med olika störningar. 
Fortfarande sker ju de flesta träningstillfällen här hemma. Det blir många små kortisar, där jag ber om ett läggande eller ställande mm! Vi har också börjat med sitt.

Nästan dagligen övas det att stå på bordet, inför ev. kommande utställningar. Även en hel del pälsvård samt klor, tandvisning och öron ska ju ses över. Är ju också  faktiskt bra att kunna när vi ska eller måste till veterinären!

Vi  jobbar också på att hon ska veta att det är positivt att befinna sig på min vänstra sida och då i position bredvid mitt knä! Det artar sig bra, men är inte det mest självklara valet, riktigt ännu.
Idag körde vi övningen även på klubben och det gick rätt bra faktiskt. Jag vill att hon ska söka sig in självmant vid sidan. Dessutom ha rätt fokus på mig. Följa mig med stor förväntan på målet med den kommande belöningen!

Vid stillastående, vill jag nu bara att hon ska vara rätt i position men inte sitta. Det lär ta lite tid att få till lugna fötter på henne, men det blir säkert bra! Hon är fortfarande en vinglig valp, som har inte så mycket kontroll ännu, på sina ben. Vi jobbar på denna fotkontroll också! Frambenen har hon rätt bra koll på men de där bakbenen!

I helgen klickade jag in henne på att stå i frontposition på en plattform. Den positionen köpte hon direkt! Kanon! Vi har ju övat att hon kan både stå och ligga framför också, utan plattform. Men nu blev positionen ännu mer tydlig för henne. Dessutom tror jag att hon då blir mer bekant med att hon har fyra ben. Att det inte hela tiden ska röra sig bakåt i ett erbjudande av att backa ifrån. Hon gasar liksom iväg, för att hon tror att det går fortare då att få godiset!

Backa ifrån är ju lite av en favorit! Det satsar hon alltid på! Vilket är jätteroligt. Faktiskt rör hon sig också väldigt rakt, vilket är rätt otroligt eftersom hon inte har muskler till det för att kunna hålla bästa balansen ännu.

I morse fick jag en idé om att klicka in henne på att greppa en rätt tung träapport. Alltså en mycket större än vad hon behöver ha i lydnaden. Tanken bakom detta var att det skulle vara lättare för henne att förstå att ska hon kunna bära den, så måste hon hålla på mitten. Det går inte att orka gapa om ändarna! Hon testade så klart detta!! Verkligen lyckat resultat, för hon plockade upp den och vi kom till och med så långt att hon kunde ta den ca en meter ifrån mig och komma in med den. Detta blir kanon så småningom.
Även mellanstorleken av metallapporten plockades fram och ligger numera på golvet. Den slog hon på med tassen, men jag vill inte gå vidare i detta läget. Den kommer att kläs på mitten för behagligare grepp och så får vi aktivera den till något kul. Men en sak i taget.

Vi har också börjat med att ha en extern belöning i en burk bakom henne då vi kör ett läggande vid sidan. Kör olika långa sekundsekvenser innan vi avslutar för att vända om och få smaska i sig gottet! Det är med stor pompa och ståt och ett himla skramlande med burken innan locket åker av. Där kommer jag att använda mig av lite olika externa belöningar framför och bakåt, för att få till det bästa och rakaste läggandet framöver.
Nu klarar hon rätt bra att vara lugn i ca 20-25 sekunder, men det är inget jag skulle lita på att det alltid blir rätt ännu.

Så har vi ju detta med, denna där åksjukan! I söndags testade jag att ge henne Postafen, för första gången. Hon blev varken trött eller på något annat sätt påverkad av den där kvarten av tablett. Kanon! Visst slemmade hon och visst kom det lite galla, men jag tror efter dagens åktur också att det satt sig som ett kroppsminne av att det kan bli obehagligt när vi åker bilen. Inte alls konstigt eftersom vi faktiskt övat på alla pedagogiska sätt för att bota detta utan att lyckas. Och det mer eller mindre dagligen!
Visst såg jag på henne att hon tyckte att det var väl inte det bästa beslutet jag tog att stänga luckan om henne, men när jag backade ut så såg jag att hon la sig ner. Sen låg hon ner de sju minuterna vi har till klubben. Slemmigt ändå men inte lika mycket och ingen galla kräktes upp. Likadant var det på hemvägen, så jag tror att för varje gång hon inte upplever att hon mår dåligt så kommer det att bli bättre hela tiden. Hon kommer att kunna slappna av. Håller tummarna för det, i alla fall!

Lykkes öron, lever sitt eget lilla liv. Framför allt hennes högra öra, som hela tiden känts lite styvare. Snart börjar tandömsningen och då hoppas jag att de efter det blir lite mer fokuserade på att vara snyggt tippade!

Lykke är så social mot alla. Kvittar vilken hundsort, storlek, hårlag eller färg de har. Hon bara är och fungerar i situationen. Även folk är det bästa hon vet! Det är TOPPEN!

I helgen träffade hon för första gången sedan hon flyttade hemifrån, sin egen ras! Lykke var superglad, både över att tiken liknade henne och att de pratade samma språk.
"Rosie" och Lykke, fann verkligen varandra! De verkade ha ett mer gemensamt språk än den kastrerade hanhunden. Kul att se att tiken som aldrig direkt lekt med en yngre hund, ändå hade så många naturliga sätt att kommunicera med Lykke. Bäst är så klart att Lykke har en sådan trygghet i umgänget med alla!





För att ge en lite storleksuppfattning på Lykke, så är de vuxna jyckarna på bilderna omkring 38 cm, och Lykke ligger nu på +33 cm. Kanske till och med 33,5 cm. Men det är svårt att mäta och läsa av själv. Tror mer det senare för hon har hela tiden, ökat ca en cm i veckan. Jag hoppas så klart på närmare 38 cm när hon är vuxen! Nu väger hon ganska exakt 5 kg också!

En hel del kuta runt i full fart blev det också så klart, men jag är bäst på stillbilder! Nedan följer lite mindre bra alster av detta fartiga!

Lykke var helt utslagen senare på eftermiddagen och kvällen. Både bilresa, träning med en massa lek, härligt hundmöte och en massa kutande mm. Tack Lena, för att du hade tid med en lekstund och att dina jyckar också tyckte det var en bra idé!

I Torsdags, så hade hon också en lekstund med Pokie, en Irish Soft Coated Wheaten Terrier. Tyvärr hade jag ingen kamera med då! Riktigt kul hade de också tillsammans. Tack Gun!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar